Vilken dag jag varit med om... först får en gammal man hjärtinfarkt när jag sitter och fikar med en kompis... han slutar att andas och hjärtat slutar att slå... han får HLR och får tillbaka medvetandet.. Läskigt!! En sån människa man e hjälpte jag till med det jag kunde, lugna barn och äldre.
Har fått ett stipendie till en ledarcamp, en helg med föreläsningar för unga ledare... allt ingår och det är grymt gött!
Finns det nåågot värre än människor som inte gör något annat än att jobba? Visst förstår jag att alla har olika intressen och hobbyer och utifrån det behöver olika mycket pengar till sin fritid och sin livsstil. Men är det verkligen värt att jobba dygnet runt för att kunna ha allt man ha och därmed förlora den sociala biten med familjen... Man kan faktiskt inte äta pengar! Dessutom går det inte att köpa lycka.. Lyckan finns inte i att kunna köpa allt man vill ha och kunna unna sig lyx varje dag, utan att ha någon som älskar en, som bryr sig och stötter dig och får dig att känna dig behövd med värme och kärlek. Har jag fel?
Just nu är jag så himla skoltrött... kan tvåan inte bara ta slut snart så jag kan kära igenom trean innan frihet och egna val!? Jag funderar på om jag skulle läsa till socionom.. varberg campus har ett socialpedagogiskt program som låter som ett mycket bra alternativ efter skola och ev. ledighet.
Just nu är det mycket med skola och handboll både vad gäller min egen och mina småflickors samt handbollsskolan och så vidare... menmen .. är man egagerad så är man! Det är bara att bita ihop och köra!
Kärlek till er alla
// Amanda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar