
lördag 31 juli 2010
Tankar Tankar Tankar

Päron och Äpplen
Hur svårt ska det vara att leva livet, att släppa loss på mina vilkor utan alla andras krav och riktlinjer. Jag förstår inte vad jag ska bevisa för att människor ska inse att jag trivs att leva mitt liv på det hör sättet, BORTSETT från min ätstörning, Jag har en lång väg kvar.. Längre än jag hade förväntat mig. Men har man dragits upp ur rötterna från ett ställe måste man plantera om dom och låta vänta på att dom får jord, vatten och rätt näring. Näringen kan vara tilliten till människorna omkring mig. Jag är så tacksam för att jag nästan alltid haft någon utomstående att prata med. Jag har inte kunnat anförtro mig åt mina föräldrar eller deras respektive. INte heller min släkt har jag kunnat berätta allt för. Men mina tränare har alltid funnits där för mig. Handbollen har alltid varit mitt liv och å vitt jag vet kommer jag alltid att ha kvar den där, för det är där jag vill ha den; I MITT LIV. Mina föräldrar borde vara väldigt tacksamma för att jag haft några att luta mig mot när benen sparkats undan. Jag menar inte att benen sparkats undan av mina föräldrar alla gånger, men några och sånt e livet. Så jag hoppas att om mina föräldrar läser detta... som dom antagligen gör och det är helt okej.... så inser ni att jag aldrig kommer kunna lite på er till hundra procent. Det kommer aldrig att fungera så i mitt liv, däremot har jag andra att prata med. Dom kan jag anförtro vad som helst åt. För jag litar på dom. Kanske för att jag aldrig riktigt vet vilka kommentarer jag ska få från mina päron? Nej, jag vet faktiskt inte, Men så är det .. Så Snälla var tacksamma för det! Det är i alla fall jag!
Ibland känns det som att ni inte vill att jag ska bli frisk. Ni fäller sådana dumma kommentarer och förväntar er att jag ska kunna släppa det genom att lägga en fuling tillbaka. Men det fungerar inte så. Jag kan grubbla på tre ynkliga ord i flera veckor efter att dom flugit ur munnen. Är det verkligen värt det, eller kan ni tänka en gång till innan?
Jag är inte världens lättaste unge, men vem är det. Jag ska inte säga som jag brukar att jag inte röker och dricker och därför kan låta bli att tömma diskmaskinen. Men ni kan väl se saker jag gör i stället för allt de som jag inte gör. Tänk vad lätt livet skulle bli om alla bara kunde vara positiva!
Jahapp det var inte meningen att jag skulle skriva detta men det kom och det får stå kvar.
Jag älskar er... trots ALLA era misstag, att fela är mänskligt... det gör till och med ni!
Brottning, en ny hobby eller ett ont måste?

Det 100:e inlägget är här...
Det ska firas med en ny header som min fina vän madde har gjort, TACK!
Jag har varit på liseberg i dag med farmor å co som jag skrev tidigare.. Hade en jättetrevlig dag och kväll och inte fören nu e jag hemkommen och nyduschad från allt flumeride vatten över hela mig. Jag tror att vi åkte den ungefär 8 gånger, haha. Gott var det i alla fall eftersom att det inte var någon kö. Vi gick till och med gasten och jag fick gå sist med flera stycken blåsandes i öronen på mig... blev skitskrajj och skrek som en stucken gris! Till middag blev det Burger King och Angus bacon&cheese meal.. Ska det va så ska det! Nu är jag helt slut men jag ska skriva av mig för mycket tankar går runt i huvudet!
På tidsdag (den 3 augusti) är det exakt 1 år sedan jag skrevs in i halmstad. Jag saknar den trygga miljön, där det inte fanns några utvägar utan att man helt enkelt var tvungen att följa alla regler som fanns där. Man behövdes inte brottas med sina egna tankar på samma sätt som man gör hemma. SKITJOBBIGT! Det var bra där, och nu såhär i efterhand var det nog det enda sättet att bryta äta spy sova-mönstret för att få en framtid så småningom.
Livet är som en bil på en spårig väg, slappnar man av så kör man i samma spår föralltid, men kämpar man och vrider på ratten så kan man komma i nya banor.
Det är precis det jag behöver!
Ätstörningar aär inte en lek ni som trodde att vi "låtsas" för att få uppmärksamhet... Det är INGET man väljer att få, det är något man får för att det ligger andra psykiska och fysiska faktorer bakom och lurar. Tänk er för när ni säger sånt!
Och jag försöker att vända dygnet men nu när man har så skojj går det inte bara att sätta stopp och åka hem och lägga sig... nejnej.. det får gå som det går! Det löser sig!
Nu har jag skrivit av mig lite... Alla tankar får inte plats vill jag lova, då skulle det bli ett hundra sidor långt inlägg och vem vill läsa det liksom?
Nu ligger Donna i min säng och sover.. mysigt! Men var ska jag få plats?
DET KOMMER DIKTER SNART! Det finns många bloggar jag läser vars dikter är helt underbara och sätter sig i hjärta å minne..!
Sov gott mina kära läsare!!
// Bulimiflickan
fredag 30 juli 2010
Just keep smiling on

Why is life supposed to be so damn hard sometimes? I hate it, you hate it. The hole world hates it! Fuck off hardness!
The struggles I'm facing
The chances I'm taking
Sometimes might knock me down
And I'm just breaking
And I
I gotta be strong
Just keep smiling on
Ha en fin regning dag mina kära vänner...
Kram på er alla ...
// Bulimiflickan
Varför då?
Sov gott och söta drömmar!
onsdag 28 juli 2010
För jag lever

Dax att ladda ner alla bilder in på facebook så andra får njuta av dårskapet... Trots allt har denna sommaren varit otroligt rolig.. och den är inte riktigt slut än.. Har en sak kvar jag vill och borde göra innan skolan börjar; Åka bååt!
Denna kvällen börjar bli ett minne blott och jag bör sova snart eftersom att jag ska med bussen 08.19 i morrn bitti. Det e inte att leka med mé tanke på att senaste morgnarna har ljuset gått upp med mig klockan 12 .. hihi

Livet är en ofantligt stor resa

Vad är normalt?
Kvällens första ämne blir... att offra.
Man offrar hela tiden den ena med det andra. Varför kan man inte ha lite av varje.. Både ha kakan och äta upp den syndromet.. Jag vill kunna vara smal till exempel och samtidigt kunna äta precis vad jag vill och det går INTE! Eller så vill jag kunna bo i stockholm och samti

Nu har jag bloggat och pratat på msn samtidigt och det gick bra men bloggandet liksom stannade till ett bra tag... så nu går jag och lägger mig och ger upp bloggandet för i dag. Har inget vettigt att skriva ändå känns det som...
Att
Att kämpa järnet med tusen järn i elden
Att tänka på utsidan och må skit på insidan
Att bara se livet som en lång trappa utan slut
Att leva med antingen eller
Att bara se färgerna svart och vitt
Att ligga hundratals sömnlösa nätter
Att förstöra sin kropp men vilja ha den perfekt
Att sitta ensam istället för att umgås
Att vilja dö istället för att leva
Välkommen till min fullt normala värld!
Godnatt! Söta drömmar...
// Bulimiflickan
tisdag 27 juli 2010
Like a tiger

We are the tigers.. We fight too survive, whe hunt to live and we see ourselves as everyones enemies. We are animals!
This is just the beginning of life and everything in life. I have a long road ahead of me, it´s cloudy and dark...
Ibland har jag en sån lust att bara stänga in mig i min egna lilla bubbla igen. Allt skulle kännas så mycket lättare att hantera då.
Men nej det ska jag inte. Jag ska se framtiden...
Den kommande veckan gäller följande:
Onsdag: Hem igen från sthlm
Torsdag: ev. möte , förhoppp. träffa madde och packa upp
fre - sön farmor är i göteborg så får se vad som händer under den tiden!
Nästa vecka:
Flickornas första träning & Barnvakt på tisdag. Onsdag börjar jag jobba fram till den 13.. sedan är det Säröcupen 13-15 (både f98 å damerna ska vara med och spela så vi får väl se hur det går..) och skolan börjar den 18 som sagt många gånger tidigare. HJÄLP!
Nej nu jävlar!
I dag ska jag gå på bio med Tindra och se den fjärde Shrek :)
Hoppas alla ni får en riktigt fin dag! Vi hörs senare vill jag lova (
Kram på er alla!!
// Bulimiflickan
Dream on, just dream

Såå... när man väl sitter här kommer hjärnsläppet innan allting börjar flyta på... Väl utloggad kommer allid 5000 frågor upp i hjärnan som man vill ha svar på.
Så här är det att jag trivs INTE med hur jag ser ut. Jag känner mig så stor och klumpig, äcklig helt enkelt. Usch när magen dallrar får jag panik utan att vilja bry mig om det men det gör jag. Jag är alltid störst av alla av mina vänner på både badstrand och handbollsplanen. Jag tycker inte om den känslan alls! Tjocka Amanda!
I dag har jag varit med tindra på citygross och handlat ett block och några pennor. Kände att jag behövde komma ut ett tag och Tindra är aldrig fel som sällskap ;) Hon e bra fin min lilla Tindra!
I morgon ska vi gå på "Shrek - nu och för alltid" på bio... det ska bli skojsigt.
Vad ska jag skriva för att jag ska få mer respons på min blogg?
Jag vill berätta hela min historia.. om hela mitt liv men det skulle ta dagar att få ner alla detaljer.
Jag drömmer mig bort ibland... till min egna värld, där finns inga tankar som kan skada mig och heller inga ord. Där lever alla fria från bekymmer och tankar. Jag skulle vilja ta med mig alla som mår dåligt dit så dom får en chans att leva och vara sog själva för en stund; Utan ätstörnningar, rakblad och ledsna miner!
Jahopp nu har jag fått ännu ett bevis på att killar inte har någon hjärna och min kära vän madeleine kan nog definitivt intyga att killar inte är adekvata för oss som har hjärnor och till och med använder dom .. jaja! too bad guys!
Dax att borsta gaddarna.. slänga sig i sängen och bläddra lite bland handbollspapperna... Har varit duktig i dag och gjort upp tre träningar (försvar) och skrivit ner mina mål med försvarsträningen i år på ett pappiir ;) Dessutom ska mina flickor få bra självkänsla och självförtroende så när handbollen drar igång om exakt en vecka (tisdag) så blir det hemläxor å grejjor.. här ska inte liggas på latsidan INTE!!
Sov gott.. Tack för att ni läste och ge mig tips på hur denna bloggen ska bli just den bästa!
Kramar på er alla mina fina läsare <3>
Förlåt höll nästan på att glömma mina visdomsord hära....
"När du känner dig ensamast på hela jorden så slösar du tid, tiden som du kan lägga på att tänka på hur många som egentligen älskar dig"
// Bulimiflickan
måndag 26 juli 2010
Kameleont
Om jag skulle beskriva mig själv som ett djur skulle jag vara en kameleont. Jag ändrar färg året om, brun ibland och likblek ibland. Jag anpassar mig till omgivningen. I göteborg försöker jag att stå upp till förväntningarna och i stockholm likaså. Det som är okej att göra i göteborg och kanske inte okej att göra här hos pappa och då blir det en försändring i sättet att vara.
Frågan är vem jag egentligen är bakom alla fasader? Är jag den fina lilla flickan eller den helt galna festprissen? Nej, skulle inte tro att jag var den som festar varje helg för jag tycker om att ta ansvar. Jag är en kameleont och så kommer det förbli tills jag får min egna familj tror jag.. Längtar!
Sov gott
// Bulimiflickan
söndag 25 juli 2010
Gröna Lund
Way back into life

lördag 24 juli 2010
We can do it!
Har busat med Tindra, hon e klockren på tjoballe nu.. grymt e det!!

Sthlm, here i come
onsdag 21 juli 2010
Jag klarar av min smärta, men inte andras!
INTErnet fungerar bara ibland så får väl passa på att skriva av mig medans det håller i sig...
Har varit å solat å badat lite i bassängbacken i dag igen. Det var mysigt å jag somnade som en stock! Åt spaghetti och bajcon till middag... vilken kolhydratsbomb... laddar inför i morgon med ett antal liter saft och vatten. Har packat i några timmar nu.. vad ska man ha med

Något jag inte klarar av är att andra skadar sig.. jag tycker det är jättehemskt att se när människor gör illa sig själva! Men däremot har jag inga problen att skada mig själv på olika sätt. Hur konstigt är inte det då? Att andra skadar sig eller att såra människor är det värsta som finns! Fy för att skada en annan människa... det vill jag aldrig någonsin göra! Det gör man säkert ibland utan att tänka på det men fy vad hemskt! usch!
Nu har jag packat sedan 7 typ och är inte färdig, men jag skyller på att jag är tjej och tar lång tid på mig när det gäller packa, duscha och sova ;) var e min sovsäck.. hallåå :O ??
Nej nu måste jag lägga på ett kol... Ska upp strax efter 6 i morrn i värsta fall... uscha!!
Som ni kanske förstått vid det hr laget så bloggar ja inte fören ja kommer hem på fredag.. eller kanske lördag innan jag drar til stockholm...
Ha det fiiint!! och trevliga dagar är att vänta...
// Bulimiflickan
Pillerknarkaren e tillbaka!

Nothing but the truth..
tisdag 20 juli 2010
Två flugor i en smäll


Jahapp, nu så e det dax att slänga på en film... duscha av sig allt salt och gojjs från stranden
Have a nice day!
Kramar och ta hand om er! // Amanda
måndag 19 juli 2010
Ge mig en chans
Busig Fotograf, och en vanlig flicka...
Det som inte dödar det härdar... och jag har lärt mig att för varje gng du klättrar och faller, har du en mindre bit att resa dig... så ju mer du klättrar och faller.. desto närmare kommer du toppen. Tro mig, jag har nått botten, men nu är det dax att sakta men ganska säkert nå toppen. Framtiden är här och nu. Jag ska försöka.. Det kommer att bli svårt det är jag helt övertygad om! Men att försöka duger... Och jag har människor bakom mig öven fast jag känner mig som den ensamaste personen i hela världen ibland.
söndag 18 juli 2010
Filosoferar och funderar!
I dag vaknade jag upp av att larmet på telefonen ringde för tredje gången, när jag lyfte på rullgardinen såg jag solen kika genom

Men för att sammanfatta det så blev det en riktigt mysig dag på Askimsbadet! Sol, bad, regn men det gjorde ju bara vattnet varmare.. Mysig dag.. Tjoballebus med buss, tut tut :) (vi tar förklaringen en annan dag, i fall att jag skulle få tråkigt) Så.. sol och bad en dag till vädret till trots!
När jag kom hem var jag mammas lilla flicka och tog ur diskmaskinen och diskade resten! Duktig tjej! Har pratat med mormor i telefonen också.. hon blir så lycklig av att få prata med sina barnbarn. När jag pratade med henne kom frågan upp, vad gör jag när jag fyller 18... om inte bjuda ner ALLA på mammas sida och ha party så är det överstökat.. kanske skulle göra likadant i stockholm på pappas sida? Vad tycks om den idén folket? Självklart vill jag resa iväg också.. men det kan man ju ta närsom.
Den här sommaren har gått ruskigt fort! Vart har alla dagar och veckor tagit vägen? Jag hade praktik till den 24 juni... sen dess har jag mestadels varit ledig med endast någon job

Nu är jag hungrig och hoppas på att få middag snart... jag tycker om mat.. även fast jag är en ätstörd jävel! Det är stor skillnad på ätstörning och ätstörning,,, så tro inte, ni som tror att ni vet allt men som inte vet någonting.. att allting botas likadant, det fungerar INTE! Så nu har jag nog sagt det mesta.. Läkaren på onsdag as you all know...
Dagens crusher; Kladdkakaballerina och teckenspråk, love it!
Ha en riktigt fin avslutning på denna veckan så hörs vi snart igen.. vem vet det kanske blir ett eller annat inlägg innan jag dejtar kudden i kväll...
Kämpa vidare <3 Ni är värda allt ni kan få och lite till!
Kramar
// Bulimiflickan
Ps. En sista parentes... Donna äter avocado, gurka och banan... tomat och allt annat nyttigt... Hon borde bli lifecoach den hälsohunden! ;) So long
"brunettbella"

lördag 17 juli 2010
Panic
Får sån panik ibland att jag inte vet vad som är fram och bak. Tur att det finns människor som förstår vad jag menar..


fredag 16 juli 2010
Nejj
- kylen är överfull
- frysen är överfull
- snacks och godis jämt
- vitt bröd
- läsk varje dag
- samma samma samma mönster hela tiden
- skafferiet överfullt
- "lyx" jämt
Jag tycker inte om att bo hemma!
En dag vid havet

Dax för bikiniångest!
torsdag 15 juli 2010
Min historia...
Hade tänkt att cykla ner till havet i min ensamhet och sola och bada i dag men som det ser ut nu är det ligga hemma och deppa väder.
Ibland finns inget stopp... hur mycket som helst kommer in men ingenting kommer ut... USCH!
Trött och ont i huvudet i dag.. inte heller roligt..
Varför känner man sig så himla ensam ibland? Det finns hur många människor som helst omkring mig.. både vänner och vanliga människor. Ibland snurrar livet runt runt medan man själv står på en plats och inte vad vart man ska ta vägen. Varför känns det så trots att jag vet att det finns människor som älskar mig.
Jag tänkte börja berätta varför jag tror att just jag hamnade i den här sitsen med depression och ätstörningar... När jag var liten var jag mobbad... hade inga vänner nästan och förstod inte var det var för fel på mig.. Jag gick hem efter skolan själv VARJE dag och satte mig framför tvn tills mamma kom hem från jobbet. Efter att mamma varit gift i ett par år spårade det ut helt och polisen fick komma och lugna ner bråket. Mamma blev misshandlad och jag förstår nu att när jag sa att han hade slagit mig var det för att skydda mamma.. Visst hotade han mig men han hade en väldigt god sida också. Här börjar i alla fall min resa....
Jag blev "placerad" hos pappa i en helt annan stad.. fick börja i en ny skola efter att halva fyran var förbi. Många av tjejerna var jättesnälla i min nya klass, men jag sumpade det som vanligt med mina spydiga kommentarer och elaka ord. Men jag visste väl inte bättre...
Jag tog mig igenom fyran och femman och vandrade vidare till högstadiet och en ny skola...
Det fungerade bra i den nya skolan, jag umgicks med alla i klassen även fast jag inte hade några riktiga vänner.. Spelade handboll som aldrig förr och stod i mål som förstamålvakt och det var det som fick mig att vilja kämpa vidare!
I sjuan började det bli jättemycket tjaffs och bråk hemma hos pappa där jag då bodde... Mamma hälsade jag på iband när hon kunde... ibland bara en gång varannan månad från och med att jag flyttade till pappa. I sjätte klass hade mamma hittat en pojkvän i göteborg och flyttat dit.... UTAN MIG OCH MIN LILLASYSTER...
Så bråken hemma fortsatte med mig och min "styvmamma" och tillslut blev jag nerskickad till göteborg mot min vilja...
Så på höstlovet i åttonde klass slängdes jag ner hit till göteborg till min mamma och hennes pojkvän,, vilka hade valt att lämna mig och syrran i stockholm...

Att hoppa in mitt i en termin i åttan är INTE lätt någonstans... Att försöka att vara någon man inte är.. Även nu gick jag hem själv efter skolan och satte mig med min godispåse framför tvn och datorn.. MEN jag hade alltid handbollen.. och den fick mig även nu att orka lite mer än jag själv ville,,,,
Fy fan för att börja i den skolan jag började i... INTE min typ alls, fjortisar och bratar var man än såg.. sån är inte jag!
Äta, sitta vid datorn, äta sitta vid datorn och så spela handboll... så såg det ut när jag inte var i skolan.
Gymnasiet började, jag mådde skit och gick efter vad min mamma ville att jag skulle välja... SamhällSamhäll... Jag hamnade bland jättegoa tjejkompisar och några har ag kontakt med än i dag! När första ring började tänkte jag att "nu ska jag bli omtyckt" så jag bnörjade att gå promenader och träna som bara den och gå ner i vikt en ruskig fart... Sommaren innan gymnasiet började hade jag också gått ner några kilo som syntes när jag var tillbaka på handbollsplanen... Så där var början på min ätstörning....
Att aldrig känna sig behövd eller omtyckt, att alltid vara det svarta fåret var man än går... ja det sätter stora spår! Att känna sig fet och äcklig och helt vidrigt ful, när det kanske i själva verket är personligheten som människor inte tycker om...
Ja.. här har ni min historia.. EN LITEN DEL... Fortsättning följer om ni orkar läsa..
Ha det fint mina kära vänner!
Jag ska gå ner och äta frukost.,,, Äte gör man annars dör man, Äta gör man men ändå dör man... det är ett måste det vet ni lika mycket som jag gör..
Håller tummarna för min vän som är och väger sig i dag... ALLT LÖSER SIG!
KRAAAAAMAR TILL ALLA!!
// Bulimiflickan
onsdag 14 juli 2010
Ännu en dag försvann..

Drakar flyger bara i motvind..
// Bulimiflickan
tisdag 13 juli 2010
Tack för alla söta kommentarer!

söndag 11 juli 2010
Duktiga flickan


Så nu kämpar vi vidare och ser det positiva med att vara ätstörda... Vi kan hjälpa andra i samma situation.. och vi kan stötta varandra.. ingen ska vara ensam!
torsdag 8 juli 2010
Sprid och undvik onödig smitta!

En blöt dag, iskallt spelat!

onsdag 7 juli 2010
Jag blev nummer 5....

En rolig och varm dag har passerat... Första matchen i Partille cup 2010 avklarad... Vinst mot "Puerto del Carmen" med 10-9. Gott flickor!! Jag fick spela lite i första halvlek.. ännu mer gott! Blev överlycklig åt det. Nu sitter jag hemma och äter glass i min egna lilla bubbla som dom jag bor med kallar mitt liv i princip.. tur att jag är en egen person då med ett EGET LIIIV!!
I morrn är det samling 09.15 på guldheden så blir till att försöka lägga sig i tid så man kommer upp på morgonen..
Vill köpa en partille t-shirt... rätt snygga faktiskt :)...
Dax att ta en dusch... kanske titta på tv en stund och sedan gå och lägga sig och ladda inför morgondagens två matcher på en förhoppningsfull fin dag på guldhedens plan nummer 2!
Godnatt mina fina!
// Bulimiflickan
"DET SPELAR INGEN ROLL NÄR DU TAR DIG TILL TOPPEN...DET ÄR HUR DU TAR DIG TILL TOPPEN SOM RÄKNAS"
Ny dag, Nya möjligheter!
Första matchen är i dag 16.40 på heden inne i Göteborg.. Nervös!

I går tog jag och johanna buss och tåg in till göteborg för att ha en heldag på liseberg. Vi gick in och köpte åkpass och ställde oss i kön till Lisebergsbanan som första åk för dagen. I kön fick jag ännu mer ont i magen än vad jag hade innan.. (Mensvärk...) När vi precis kommit upp för trappan svimmade jag av och vaknade liggandes mitt i kön. Vi gick ur kön och er för brandtrappan ut igen... Där blev jag sittandes sedan vid radiobilarna hulkandes å spydde som en gris. Johanna tog hjälp av en kille i chokladhjulet å han hämtade en tjej som kom med en rullstol å hämtade oss till sjukstugan och där blev jag liggandes tills mamma kom och hämtade oss. Det var en intressant förmiddag ocvh dag i går.... hmm... kanske dax att gå och kolla upp detta snart innan det händer igen..
Slutet gott allting gott i alla fall... nu har jag ont i magen igen men aldrig så ont som jag hade i går!
Dax att riva ut heeela garderoben för att hitta en sportbh och kläder inför i dag... JIPPI!
Hanboll är trots allt en STOR del av mig och jag är glad om jag bara får vara med och stå på kanten och titta med matchkläder på :) Handboll är jag!
Ha en fin dag mina vänner... Ni betyder!// Bulimiflickan